Apr 201894
 

Paris, fredagen den 20 april 1894.

Min käre vän

Jag har nyss fått mottaga från dig: tre böcker, olja, vin, fikon. Tusen tack! – Din delikata olja – jag tycker så mycket om olivolja att jag skulle kunna leva uteslutande på bröd, olja och vatten utan att ens känna behovet av andra saker.

Du är kanske förvånad över min oregelbundenhet, jag ger dig planen för mina studier som jag följer här. Först bibeln på hebreiska och Den sanna kristendomen; detta är det dagliga brödet – arabiskan till mitt »civila bruk» men framför allt »con amore». Jag har en varm tillgivenhet för detta språk. Orden äro små poem, morfologin teckning och £rasernas konstruktion bildhuggarkonst. Detta folk har ej behov av att skapa plastisk monumentalkonst. Det har sitt språk.

Du skall få se att får jag vistas därnere i fyra månader, så kommer jag att kunna arabiskan bättre än nu franska eller engelska eller svenska.

Egyptologin kommer att vara mig till stor nytta där nere. Man finner lätt arbete att kopiera monument och inskriptioner, har folk sagt mig som känner till det.

För övrigt förströelseläsning, så att jag aldrig skall betrakta dessa studier som straffarbeten. Växling i arbete betyder vila.

Den bok som du har gett mig förefaller mig allt mera underlig. Författaren är utan tvivel en stor lärd, som har slagit i ofantligt många böcker och hopat ideer som ett geni, en mycket oberoende ande. Jag ser överallt poänger som gnistra, men jag söker förgäves en ordning mellan dem och källan till allt detta ljus. Det hjälper inte att man säger att det är en encyclopedist; ett ytterligare skäl för att söka finna den härskande principen var som hälst. Jag som nästan inte äger någon sakkunskap alls i dessa frågor, och inte vill anförtro mig blott åt min intuition och ännu mindre åt någons auktoritet, jag vågar inte tränga på djupet. Men jag skall göra anteckningar som skola vara mig till stor nytta. Längre fram, när jag är rikare på erfarenhet, skall jag åter taga fatt på den föratt göra en mycket allvarlig studie däröver. Talrika ögonkast mot horizonten, tid efterannan, och därefter knoga – se där mitt sätt att arbeta.

Tillåt mig att råda dig att läsa Den sanna kristendomen. Du kan få den på svenska genom Bianchi i Sthlm hos översättaren för 2 kr. Den är mycket bra översatt, varken bättre eller sämre än den franska översättningen, som är mycket dyr.

Gör också bekantskap med Honoré Daumier, den store franske artisten. Han är för Raffaëlli och alla de andra modärna naturalisterna-karikatyristerna vad Balzac var för Zola. Han är inte nog förstådd ännu. Man betraktar honom som en karikatyrist med talang, men för mig är han kanske århundradets största ande, åtminstone som analys, mäktighet, ingivelse och stil. För mig går han utanpå Delacroix och du vet hur mycket jag älskar honom. Det är en fruktansvärd skönhet – Shakespeares.

Din tillgivne

Aguéli.

Skriv till mig för att låta mig veta, hur det har gått med de saker som jag har frågat dig. Har araben inte velat veta något. Om du inte ännu har varit där, så sök upp honom vid 8-9-tiden.

Du finner blad av Daumier R. des Martyrs, i början av gatan, till höger, när du stiger upp för den, hos en gravyrhandlare, för 0.50 fr. Gör dig en samling. Det är mödan värt.

********************************************************************************************************************

Renskriften är hämtad från

Gauffin, Axel, 1877-1964. – Ivan Aguéli : människan, mystikern, målaren. I-II. 1940 – 1941. Del I: 153.

Det är möjligt att Gauffin uteslutit några rader i slutet av brevet. Vi har dock ännu inte hunnit kollationera med originalet.