Maj 131894
 

Paris den 13 maj 1894.

Min käre vän!

Det arab. lex. mottaget i går kväll (lördag). Schems-Ed’dine, och Manazzevitch, och papper, i morse. Jag är mycket nöjd. – Mycket älskvärt av bokhandlaren att tilllåta bytet, jag väntade mig det inte. Låt gå då för Hartleben, Suahili eller en Koran på franska i stället därför. Det är mig likgiltigt.

Har du skrivit till London? Nåväl, om du inte har gjort det så mycket bättre. Ty jag har allt vad jag behöver för arabiskan.

Vad jag ångrar att i min ungdom ha sysslat med någonting annat än arabiska. Det är inte ett språk som alla andra. Det är ett sätt betrakta tingen för en som är helt genomträngd, mättad av en instinktiv kunskap om överensstämmelserna, relationerna (»les correspondences»). Jag förstår arabernas fanatism, jag gillar den.

Kalle talade för länge sedan med mig om forskningar som gjorts för att illustrera ”les correspondances” genom ordspråk, talesätt, argotuttryck etc. och på detta sätt visa att de ingalunda äro godtyckliga men universella och spontana medfödda i människans logik; och underkastade lagar, naturliga lagar, om du så vill.

Ingenting bekräftar dem mera än utvecklingen av arabernas (och hebreernas) rötter. –

Du skall veta att jag redan firat högtidsstunder framför ditt lexikon. Jag vill ge dig några exempel valda i högen. – Se ett blad som medföljer detta brev.

Jag har inte nog sinneslugn att återtaga våra diskussioner. Jag kommer att bli ur gängorna en fjorton dar och sedan få vi se. –

Köp Den sanna kristendomen (på svenska) för Montparno och den andre från Montmartre. De komma att älska den, det är jag säker på.

Vad fan har du sagt till Mme Huot? Hon har formligen skällt ut mig. Lyckligtvisär hon en förtjusande dam, om ej skulle saken inte så lätt ha slutat på det viset. – Jag vill tro att allt är bra nu och vi skola inte tala därom vidare. – I marginalen av fjärde sidan av mitt brev om landskapet ser du någonting som är utraderat. Det har varit ett opassande ord på det stället. Sätt dit ordet väljare och du får mening i frasen och så talar vi inte mer därom. – Hos bokhandlaren du vet, är Koran på franska mig lika kärkommen som Hartleben. Men inte flera utgifter nu. Vill du ge mig genom M-e
Huot kuvert, några pennor, torkade fikon (vanliga à o.4o eller o.5o), en förströelsebok, som du tycker, Tusen och en natt på franska t. ex.

Hjärtliga hälsningar till er alla

Aguéli.

?? Har Montparnos beskyddare (= Fürstenberg) anlänt? Har du bestämt dig för att avresa med mig??? – En bok till förströelse eller vila (ty jag är trött) vad tillfälligheten erbjuder dig. Hälst något som rör arabernas civilisation.

De arabiska exemplen äro tagna på måfå. – 1 Johannes evangelium ger den intelligente analysen av den arabiska texten ésotherismen. Låt mig veta om du är intresserad av etymologi.

Tag inte mer än en Harfleben, och om de föredraga att ge dig Koranen i st. för den så är de av min mening. Men Hartleben, Suahili, har jag alltid nytta av. I alla händelser föredrar jag koranen, men det gör mig detsamma vilket. Inga nya utgifter.

Läs brochuren som jag har talat med dig om. Du, Kalle och araben. jag skall skriva om den nästan gång. Kalle kan få se dem, båda två. En fiende till Kalle har inte påverkat dem och de träffa honom sällan. – jag har inte sett varken Mme Huot eller maître Bouguereau.

*******************************************************************************************************************************************

Renskriften är hämtad från

Gauffin, Axel, 1877-1964. – Ivan Aguéli : människan, mystikern, målaren. I-II. 1940 – 1941. Del I: 164-165.