Sep 151894
 

Detta brev anges som ”Saknas” i Nationalmusei arkiv vilket inte stämmer. Däremot anges att det finns ett brev daterat den 13 september 1894. Detta saknas däremot. Gauffin uppger att ”det första meddelandet om Aguélis ankomst till Egypten” är ett telegram till modern daterat  just den 13 september 1894. Troligen har en förväxling skett.

*******************************************************************************************************************

Alexandria 15 sept. 1894.

B. B.

Tredje dagen i Alexandria. I själva verket i annan världsdel. Men kännande symptomerna av klimatsjukan, oundviklig, uppskjuter beskrivning av stad och land och folkliv till en annan gång. jag väntade mig ingenting överstyvt. Jag är för den skull ingalunda bedragen i mina förväntningar, tvärtom. Jag har ingenting sett så brokigt och så genom-pittoreskt. Egypten är som jag hade föreställt mig Indien som brokighet. Man går klädd i långa snobbiga kostymer, svart, vitt, gult, rött, blått och i synnerhet svart, som gör präktiga effekter. Man går barfota och kvinnor och barn för det mesta i så gott som bara skjortan.

Jag skulle vara i sjunde himlen om jag inte tyckte om något annat än pittoreskt.

Jag skall bo på landet hos en bonde, så vilt som möjligt, långt från staden. I »rummet» som liknar på ett hår när en jordkula med en brits av vass o. två små gluggar. Folket ser vådligt vänliga ut, kor, kattor, flickungar, getter, hundar det vackraste jag hittills sett i den vägen. Jag har aldrig i hela mitt liv kunnat föreställa mig att kor kunna vara av en utsökt elegans. Men det är otroligt vad dom är vackra. Å så förb. vackra åsnor sedan. Inte ett spår till liknelse mellan dem och våra borickor och fänad.

Men är allihop fanatiska muselmän, men jag får lov att hålla mig i skinnet åtminstone. Tills jag kan språket. Dom tycker jag ser märkvärdigt fredlig ut. »L’air bien doux», som roade min översättande vän -. Tänk om dom visste att jag varit häktad för »association aux malfaiteurs», då skulle dom skratta.

I går fick jag den hyddan, reser dit ut i kväll. 2 timmars marche.

Värmen är ingenting. Tycker att det varit fullt [ut så hett och] mycket hetare i Paris. Men det är fuktigheten om kvällarne som är obehaglig, d. v. s. förb. farlig. Och jag kommer att bo ett halvt stenkast från Nilstranden.

Du vet, brodern till vår vän syriern finns inte att finna. På hotellet, där han skulle bo, vet man ej ens hans namn. Begär förklaring av honom i Paris.

Caire. Jag kan ej resa genast, ty jag har ej Bernards adresse.

1) Får jag bedja dig hava godheten sända mig med omgående i brev, mitt pass, som jag glömt hos Marie.

2) Skaffa mig på legationen ett intyg att jag är beskyddad av min regering, d. v. s förnya mitt pass eller ett par ord från legationen, Wrangel. Detta vore mig på det högsta nyttigt. Här ger dom f-n i brott mot allmän rätt och endast politiska brottslingar äro förföljda. Det är som jag säger.

3) Var god köp mig ett målarparasol för 8 frs, mitt emot Maries hus, och en målarstol, finns visst här. På posten kostar det 1,50 porto. Jag har sjujäkla behov av det där.

4) Att skicka alla mina saker kostar 6,5o i frakt. Sänder du med »Messageries Maritimes» (vilket är det bästa), sänd mig då en massa spännramar på samma gång, ty sådant står ej att få i det här landet. jag skulle få betala dem 2 à 3 frs stycket.

Det hindrar inte att allt är förb. billigt här. Men man blir så svinaktigt klådd, innan man känner myntet, som är en intrasslad historia, och språket.

Hälsa Huots så mycket. Jag kan inte skriva på några dagar, så förb. ruggig. Med nästa post, brev till Mme Huot.

En post i veckan. Skriv och Huot, Mme också.

Sänd grejorna, om du kan med första.

Ivan.

Hälsa kamraterna och lilla flickan med och hennes syster. Hur står det till med henne?

*******************************************************************************************************************

Ur Gauffin, del I, sid 187-188.